Luft och havsströmmar:
Havsströmmar.
En havsström är en mer eller mindre rörelse av havsvatten i någon av jordens hav eller oceaner. Havsströmmar kan vara tusentals kilometer långa och har mycket stor betydelse för klimatet. Som t.ex. gör Golfströmmen att klimatet är betydligt varmare i nordvästra Europa. Strömmarna på havets yta drivs av vinden. Corioliseffekten (Corioliskraften är en påhittad kraft som verkar på massor(så som vatten) i ett roterande system.) Gör att strömmarna drivs medurs på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet.
Djupa havsströmmar drivs av skillnader i temperatur och densitet. Strömmarna i den mindre djupa haven, drivs av små skillnader i havets densitet. Strommarna under havsytan kallas undervattensfloder.
Med hjälp av havsströmmar och människans kunskap om dem kan man spara en mängd transportkostnader kraftigt. Idag väljer världsomseglare sina rutter efter havets strömmar. Även havets livsformer påverkas starkt av havsströmmarna: Plankton t.ex. driver med strömmarna och ålens liv styrs helt av dem.
Exempel på stora havsströmmar och deras påverkan:
Golfströmmen: Golfströmmen är en havsström i nordvästra Atlanten. Den sträcker sig från Mexikanska golfen via Floridasundet norrut ut i Sargassohavet. Den delar sig i två grenar: Nordatlantiska driften(strömmen) som sträcker sig till Nordeuropa och Kanarieströmmen som böjer av söderut till Västafrika. Den har stor betydelse för det varma klimatet längs med hela den nordamerikanska östkusten och i Västeuropa. Golfströmmen drivs av vinden, men däremot drivs den Nordatlantiska driften av termohalin cirkulationen (En vatten cirkulation som förekommer i djuphavet, den är betydlig långsammare än strömmarna vid havsytan.)
Labradorströmmen: Labradorströmmenär en kall ström i norra Atlanten som flyter från Norra ishavet söderut längs med Labradorkusten, rundar Newfoundland för att sedan fortsätta längs med kusten utanför Nova Scotia. Den möter Golfströmmen vid Stora bankarna utanför Newfoundland. – ett möte som skapar en av de dimtätaste platserna och rikaste fiskvattnen på jorden. På våren och tidigt på sommaren för Labradorströmmen isberg från Grönlands glaciärer söderut. Labradorströmmen har en nedkylande inverkan på Kanadas atlantprovinser och de kustnära delarna av New England.
Luftströmmar/Jetströmmar:
En jetström är en kraftig, relativt smal luftström i atmosfären på omkring elva kilometers höjd. Ibland vid sällsynta tillfällen är jetströmmen synlig från marken. De kraftigaste jetströmmarna flödar från väst till öst på både norra och södra halvklotet. I genomsnitt är hastigheten 55-120 km/h vintertid med hastigheter på upp till 400 km/h har uppmätts. För att det ska kallas en jetström krävs att en vind uppnår minst 90 km/h. Det finns två större polarjetströmmar vid polerna, en på vardera halvklot, och två mindre subtropiska närmare ekvatorn. Luftströmmar/Jetströmmar finns för att jorden snurrar, utan strömmar skulle vädret vara likadant – det skulle vara lika varmt överallt på jorden istället.
Skrivet av Hampus Johansson
Havsströmmar.
En havsström är en mer eller mindre rörelse av havsvatten i någon av jordens hav eller oceaner. Havsströmmar kan vara tusentals kilometer långa och har mycket stor betydelse för klimatet. Som t.ex. gör Golfströmmen att klimatet är betydligt varmare i nordvästra Europa. Strömmarna på havets yta drivs av vinden. Corioliseffekten (Corioliskraften är en påhittad kraft som verkar på massor(så som vatten) i ett roterande system.) Gör att strömmarna drivs medurs på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet.
Djupa havsströmmar drivs av skillnader i temperatur och densitet. Strömmarna i den mindre djupa haven, drivs av små skillnader i havets densitet. Strommarna under havsytan kallas undervattensfloder.
Med hjälp av havsströmmar och människans kunskap om dem kan man spara en mängd transportkostnader kraftigt. Idag väljer världsomseglare sina rutter efter havets strömmar. Även havets livsformer påverkas starkt av havsströmmarna: Plankton t.ex. driver med strömmarna och ålens liv styrs helt av dem.
Exempel på stora havsströmmar och deras påverkan:
Golfströmmen: Golfströmmen är en havsström i nordvästra Atlanten. Den sträcker sig från Mexikanska golfen via Floridasundet norrut ut i Sargassohavet. Den delar sig i två grenar: Nordatlantiska driften(strömmen) som sträcker sig till Nordeuropa och Kanarieströmmen som böjer av söderut till Västafrika. Den har stor betydelse för det varma klimatet längs med hela den nordamerikanska östkusten och i Västeuropa. Golfströmmen drivs av vinden, men däremot drivs den Nordatlantiska driften av termohalin cirkulationen (En vatten cirkulation som förekommer i djuphavet, den är betydlig långsammare än strömmarna vid havsytan.)
Labradorströmmen: Labradorströmmenär en kall ström i norra Atlanten som flyter från Norra ishavet söderut längs med Labradorkusten, rundar Newfoundland för att sedan fortsätta längs med kusten utanför Nova Scotia. Den möter Golfströmmen vid Stora bankarna utanför Newfoundland. – ett möte som skapar en av de dimtätaste platserna och rikaste fiskvattnen på jorden. På våren och tidigt på sommaren för Labradorströmmen isberg från Grönlands glaciärer söderut. Labradorströmmen har en nedkylande inverkan på Kanadas atlantprovinser och de kustnära delarna av New England.
Luftströmmar/Jetströmmar:
En jetström är en kraftig, relativt smal luftström i atmosfären på omkring elva kilometers höjd. Ibland vid sällsynta tillfällen är jetströmmen synlig från marken. De kraftigaste jetströmmarna flödar från väst till öst på både norra och södra halvklotet. I genomsnitt är hastigheten 55-120 km/h vintertid med hastigheter på upp till 400 km/h har uppmätts. För att det ska kallas en jetström krävs att en vind uppnår minst 90 km/h. Det finns två större polarjetströmmar vid polerna, en på vardera halvklot, och två mindre subtropiska närmare ekvatorn. Luftströmmar/Jetströmmar finns för att jorden snurrar, utan strömmar skulle vädret vara likadant – det skulle vara lika varmt överallt på jorden istället.
Skrivet av Hampus Johansson